Bara lite skryt sådär.
På en måndag.
Jag bjuder på det.
This is a test.
Funderar fortfarande på det här med att försöka få tag i en större lägenhet. Det som är så intressant här är att jag nog inte letar för min egen skull. Jag vet inte varför, men det bara känns så. Det hade varit skönt med en större lägenhet, kunna stänga en dörr in till sovrummet liksom.
För att återgå till lite världsliga saker. Fenomenet Facebook.
Jag har blivit påhoppad angående min status på Facebook, tydligen är det så himlans viktigt att man ska ändra relationsstatus till ”In a relationship with…” när man träffar någon. Finns det inte på Facebook så är det inte på riktigt. Välkommen till 2010-talet, där allting handlar om Facebook.
För mig känns det inte så viktigt, så länge jag vet att han är min. Och det är han. Inga konstigheter. Men ska man verkligen behöva ändra relationsstatus för någon annans skull än sin egen? Om vi vet vart vi har varandra, så är väl egentligen det det enda viktiga? Eller?
Kids these days.
Jag jobbade minsann igår, på Alla Hjärtans Dag.
Fick åka hem till Zeus på lunchen, för han längtade efter mig.
Längtade.
Ett fint ord. Det värmde i kroppen när han skrev till mig att han längtade efter mig.
Så jag åkte hem till honom, blev mött av en underbar pojkvän. Kramar och pussar. =)
Han hade klippt ut massa rosa hjärtan och lagt överallt. Fick rosa rosor, en gosegris och två paket. Paketen öppnade jag inte förrän på kvällen, när han fick sina presenter.
Fick en chokladask och en pressobryggare, en sån där liten rackare, som man kan ha när man ska göra kaffe bara till en. Jättebra, för en sån ville jag ha! =)
Jag är verkligen kär i Zeus. Han är så himla fin. Vi kanske inte är sams alla dagar, men va jag tycker om honom mycket! Världens absolut finaste Zeus är han. Bäst i världen!
Är glad att han finns och för att han är min.
Igår kväll kändes allting perfekt. Han är bäst. Vi är bäst, tillsammans.
Over and out.