Har en halvjobbig fredagskänsla idag. Önskar att det varit fredag idag, det hade varit mycket skönare faktiskt. Jag är på lite blandat humör idag, halvtjurig, men ändå glad och lycklig! Weird.
Har gått ifrån att vara milleniets bitterkärring till att faktiskt vara en väldigt glad tjej, detta på väldigt kort tid. I love it.
Eftersom jag just den här stunden känner mig lite grinig, så känns det som lite av en motgång faktiskt. Jag hatar motgångar, it's not my cup of tea. Men det går väl över så småningom...
Näsan rinner, nyser oavbrutet, huvudvärk har kommit. Halsen känns snäppet bättre, samma sak med min härliga visdomstand.
Jag har faktiskt kunnat äta idag, which is nice. Igår var det bara flytande föda, men man tröttnar på yoghurt faktiskt.

Syrrans bebis är seg, den vill inte komma ut, så nu får den faktiskt vänta tills 2010. Man kan ju hoppas iaf, men vi får väl se. Spännande är det iaf! :)

Nu ska jag återgå till sjuksängen, där det serveras mangojuice och Harry Potter. Det är ganska lagom när man är sjuk.
Ni vet såna där stunder då man är oövervinnerlig? Ingen annan kan vinna, man bara vet med sig att man tog hem segern! Man känner sig helt enkelt odödlig.
Jag har en lite sån dag, eller rättare sagt stund nu, där jag bara är så jävla nöjd!
Försök vinna mot mig idag, you will fail.
Jag oroar mig för mycket. Oroar mig för min syster, hennes bebis, vår far, kubtävlingen i december, ett eventuellt EM osv. Saker jag inte kan styra över, sånt går jag omkring och oroar mig över. Det stör mig ganska mycket.

Just nu är en väldigt dålig period. Jag har ont överallt, de där jävla lederna. Det här gör att mitt humör alltsom oftast är uruselt. Nu på hösten är det som värst. När kylan börjar komma, värken gör sig liksom påmind extra mycket just nu. Man orkar liksom inte vara glad. Det är helt värdelöst. Kylan är min värsta fiende, för det är också något jag inte kan påverka, men har svårt att lära mig att leva med. Det värker och värker, och mina vackra rosa ledvärkstabletter tycks inte vara starka nog.
Det känns märkligt att jag, som 25 år gammal, ska äta de här tabletterna, det känns som orättvist!
Men som man säger, bit ihop eller bryt ihop. Man bryter ihop ofta, sen är det bara att komma igen. Ständig uppförsbacke. Jag hatar det.
Jag flyttade in i min lägenhet för två veckor sedan, men än så länge har jag faktiskt inte fått någon riktig ordning på det hela. Jag har varit sjuk, och orkar liksom inte bära och plocka upp och plocka bort.
Tänkte iaf dela med mig av mitt kaos:



Jag är så jävla glad! Har fått ett alldeles eget första handskontrakt i Stockholm!
Gullmarsplan är platsen! Förstår ni? Gullmarsplan!
Lägenheten är jättehärlig, en liten etta på 34m2, hyfsat billig, renoverad för ett år sedan, rostfria vitvaror i köket.
Nä, jag tror inte att ni förstår hur lycklig jag är!
13.00 skulle jag på visning, var där lite tidigt, så vid 12.50 fick jag komma in och kolla. Jag kollade runt och bara älskar stället. Kilar tillbaka till jobbet, 13.45 ringer hon mig från bostadsförmedlingen och vill att jag ska komma dit och skriva kontrakt. Visst är det otroligt?
Lycka är ett lägenhetskontrakt i Stockholm, och jag tamejfan dansar av glädje!
Men hörrni. Budgivning på lägenhet är fan inte bra för nerverna. Jag har igår och idag suttit som på nålar med att härja med mäklare, följa e-bud, ringa min moster, ringa mamma... Oj så söligt det vart! Men nä, allt var förgäves. Jag förlorade lägenheten med ynka 5000, men den jäveln som fick lägenheten till sist hade kanske kunnat gå längre, vad vet jag? Ah well, jag ska inte gråta över det, för så fin var den inte.

Här hemma på Persikogatan pågår packning för fullt, jag har nog inte riktigt fattat hur jävla mycket grejer jag har egentligen. Sanslöst är nog the word of the day skulle jag vilja säga. Men å andra sidan, just nu känns det inte som att det är så mycket kvar. Känns som att det mest är själva möblerna kvar, för nästan alla skåp och garderober är tömda, och resten kommer jag länsa imorrn och på fredag.
Var på lägenhetsvisning idag. Det roliga var att en kollega (också gotlänning) och jag stod o pratade, så berättade jag glatt att jag skulle på lägenhetsvisning i Huddinge. Jaha, frågar han, vilket område? Ja, Flemingsberg typ. Mhm, så frågar han vilken adress. Ja jo, jag fick ju berätta det, för jag vet ju inte vars det var. Han fortsätter frågvist, vilket nummer är det? Ha! Då visar det sig att det är samma gata han bor på! Dessutom så bor ännu en av våra kollegor där, även han gotlänning! Våran alldeles egen gotlandskoloni i Visätra! Eller ja, man ska inte säga hej förrän man är över ån, för jag har inte fått lägenheten ännu. Jag var "en av ett antal personer som blivit erbjudna visning". Vad är det för trams? TRAMS I tell you! Jag vill ju veta om jag är nr 7 av 10, för då behöver jag inte hoppas så mycket, eller om jag ligger som nr 2 och ifall jag ska behöva ninja ner den som ligger etta. (Vad gör man inte för en lägenhet? :P )
Nu verkar det iaf som att jag kanske slipper bo i Enköping! Eller ja, ev, som jag och Plingelingan och tillhörande sällskap skulle säga. Ev. Maybe baby.
Jag får väl återkomma, så jag håller er lite up to date, ifall ni nu skulle bry er. :)
Puss och kärlek.
Jag ignorerar den här bloggen en del känner jag. Det får gå.

Om ett par veckor kanske jag blir gotlänning igen, det finns ju såklart för- och nackdelar med det, men helst vill jag väl inte. Jag trivs som fisken i vattnet i Stockholm, och har det rätt bra här. Jag har jobb, vänner och ett liv här. Det är lite mer liv och rörelse här än hemma i byn. Men det är klart, jag saknar ju mina vänner,

Nu måste jag fixa käk, för fy satan vad hungrig jag är! Idag har vi varit hela TVÅ som jobbat, manfall på två pga sjukdom, men vi hade lätt haft arbete till  4-5 stycken till. Håll tummarna för imorrn! (och ja, på onsdag framför allt! Ny visning! *weah*)
Att få lägenhet i Stockholm är ungefär lika stor chans som att vinna 122 miljoner på lotto. Känns ungefär som samma odds, which sucks för Annica Molin just nu. Men ja, det får väl lösa sig, så småningom.

Puss på er!
En del bloggar har två bloggar, en som de skyltar med publikt och en som de skriver i anonymt. Adressen till den här "hemliga" bloggen, delas ut till ett fåtal, ett par guldkorn i ens vardag.
Människor som inte får den här adressen, är så nyfikna!
För att hitta den här "hemliga" bloggen, som folk är så sjuk nyfikna på (tydligen), så googlas det. Man googlar och googlar, men finner man något? NÄ! Idag log jag för mig själv när jag såg att någon googlat "Annica Molins Hemliga Blogg" och hamnat på den här. Den här bloggen är sjukt ohemlig. Om jag skulle haft en "hemlig" blogg, inte fan hade jag döpt den till Anniica? ;)
Den här kvällen gick till historien som då när Majen blev en del av Molinsläkten! =)
Majen och Karin

Mojito och kladdkaka, fantastiskt gott!

Jag och Renée

Majen, Karin och Olimar

Vackraste Olimar och Karin med fantastiska brills!
Jag är för jävla schnygg!

Vacka vettja!

Lilla Majen

Och så Renée som hade svårt att slita sig från ansiktsboken... ;)


Tack brudar för en fantastisk kväll!
Det får vi göra om! =)

(och gott folk, kommentera för allt i världen!)


Befinner mig på Gotland på semester. Har blivit en smula missnöjd idag, men annars har det varit bra.

Jag ska försöka lägga upp lite bilder sen när jag har kommit över morsans kamera, den är lite bättre än min egen. Jag ska nämligen försöka stjäla med mig den till Estockholmo sen, inför både SM och VM. Så det så!

Återkommer.

Nu är det bara två arbetsdagar och 15 minuter kvar till semester! *weah*

Tur att Destination Gotland lyckats att senarelägga min båtjävel från 21.05 till 23.30. Men jag ska inte vara bitter, det är ju snart semester!

(VIlle mest bara säga att liket lever...)

När SMHI säger sol så kommer monsunregnet Arnold och sköljer över Stockholm, med åska, blixtar och kolsvarta moln. När SMHI säger regn så skiner solen. Avigt? Yes.
Igår satt jag i bilen på väg till jobbet och utanför så öste regnet ner. Damen från SMHI på radion säger solsken i Stockholm idag. Ja jo, på tvärtomspråket. Hösten kom tidigt i år.

Vi har möblerat om lite på kontoret idag. Vi var tvungna att flytta ut alla skrivbord från fönstren för att tekniker skulle fixa ventilationen (som funkat skitdåligt), så det vart mycket mindre utrymme här på golvet. 1,5 meter från fönstren skulle vi, och här stod vi en vecka. Idag fick vi flytta tillbaka till fönstret, ordningen återställd på den fronten iaf.

Nu är det iaf strax lunch, ser vi fram emot.
Tjipp o hej!
Jag skulle vilja bo i Göteborg. Lite grann iallafall. Jag har hittat en utbildning jag vill gå.
Tränarskap med inriktning mot fotboll I, 30.0 hp. Halvtid på eftermiddagar ett läsår. Jävla skit att de inte kan ha något sånt i Stockholm... Ska man verkligen behöva flytta hela jävla vägen dit bort? För en utbildning på halvtid?
Nästa år kanske, nu är det ju försent... Men oj, va mycket jag vill gå den där utbildningen...
Vilket fantastiskt väder vi har fått! Det är ju riktigt härligt med solsken och värme! Tänk om ett halvår när vi sitter huttrandes och vrider på elementen. Passa på att njuta! Tyvärr så har jag solförbud. Det var väl kanske inte skitsmart att göra en ny tatuering (igen), men den är ju så jävla snygg! Jag är riktigt nöjd!

You like? =)

Min fina kusin Karin har fått en sork i onsdags, bättre sent än aldrig! ;) Grattis mamma Karin och pappa Rasmus!

Funderade på att dra bort till Ikea och kolla efter ett nytt sommartäcke. Kan behövas. Ska fundera vidare, för det är trots allt lönelördag, så det lär ju vara några stycken där borta, och jag är väl inte överdrivet förtjust i dessa folkmassor som har en tendens att åka dit alla på samma gång.

Nu är det nog dags för en kopp kaffe och lite mellanmål, åt lunch så tidigt...
Puss o kram hej!
Jag är uppvuxen med en tre år äldre storebror. Givetvis är det en maktkamp under uppväxten, och ni ska veta va stryk jag fått i mina dagar. Tänk när vi var nästan jämnlånga en period, det var ingen höjdare för min bror, att lillasyrran var nästan lika lång. Det gick ju över, för han växte ju om och iväg, jag hade inte en chans.
Det är liksom naturligt med tävlingar mellan syskon som ligger så pass nära i åldern, vår yngre syster är för långt efter för att liksom hänga med...
Claes och jag har ofta livliga diskussioner, som i grund och botten går ut på vem som är smartast. Nu säger jag inte att vi är Mensa-material, men jag vill nog gärna påstå att vi ligger över genomsnittet. Vår kära mor har insett att det inte är någon idé att lägga sig i våra samtal, så det gör hon inte längre.
Han upphör liksom aldrig att förvåna, jag ringde honom förut ikväll, för att fråga om en gammal tv-serie som vi såg för massor med år sen. Jag fick mitt svar och vi pratade länge, om fotboll, skola,  jobb, boende, Ipred osv. Vi hann beta av väldigt mycket som vanligt.
Han kan göra mig så stolt ibland, min käre bror. Idag berättade han att han hittat en KY-utbildning han vill gå. Ja, den här ska han gå. Jag blir så glad över att han hittat vad han vill göra. Tänk om jag själv kunde komma på det nån jävla gång.

Dock vet jag att precis just nu, så ska jag gå och lägga mig.
Puss på er.
Jupp, idag är det midsommarafton. Denna ska tillbringas med ett par goda vänner och en kasse öl. Eller ja, tre kassar öl har jag faktiskt. Jag är tyvärr på lite surmulet humör, men det ska väl lyckas gå över snart.
Jag har varit på bra humör hela veckan i och med registrering till Swedish Open som öppnade i tisdags! Det kommer bli en fantastisk tävling!

Jag har just i dagarna fått klart att jag ska jobba med nya säsongen av Idol som jobbet sponsrar. Det ska bli riktigt roligt, vi hade jätteroligt förra året och jag hoppas givetvis på att det blir en lika lyckad omgång i år. Dock ska jag inte vara med någonting förrän det börjar sändas på TV, eftersom jag jobbar i studion, men som sagt, det ska bli riktigt roligt!

Nu ska jag ta och lägga mig i badet. Trevlig midsommar! (eller nåt.)
När jag blir stor, så ska jag köpa mig en iPhone. Ja Ingela, jag vill ha en sån, men den är för dyr än så länge. Får vänta lite. Jag känner mig dock lite stressad, för jag vill ju ha en funkande mobiltelefon nu! Men vem vill inte det, Det är ju en av de viktigaste prylarna människor har nu för tiden. Man vill hela tiden vara tillgänglig, man vill kunna nås, at all times.
Nu vet jag med mig att jag faktiskt missade ett samtal i morse och inte ringde tillbaka, men jag hade en bra anledning. =)

Det är iaf äntligen fredag, och jag är glad för det!
Puss och kärlek.
Jag kastar in handduken.
Är så less på prylar som inte går åt mitt håll.
Mobilen till exempel, den har börjat balla ur ännu mer. Ibland tar den inte emot samtal och en del av de som kommer fram hör inte mig, eller jag hör inte dem. Samma sak när jag ringer. Vad är det för trams?

Jag har kollat jättemycket efter olika mobiler, men jag hittar verkligen ingen som jag känner att "åh, den här måste jag ha!", men det kommer väl nån fin modell förr eller senare...