AnniicA - Sötast i stan -

Jag är uppvuxen med en tre år äldre storebror. Givetvis är det en maktkamp under uppväxten, och ni ska veta va stryk jag fått i mina dagar. Tänk när vi var nästan jämnlånga en period, det var ingen höjdare för min bror, att lillasyrran var nästan lika lång. Det gick ju över, för han växte ju om och iväg, jag hade inte en chans.
Det är liksom naturligt med tävlingar mellan syskon som ligger så pass nära i åldern, vår yngre syster är för långt efter för att liksom hänga med...
Claes och jag har ofta livliga diskussioner, som i grund och botten går ut på vem som är smartast. Nu säger jag inte att vi är Mensa-material, men jag vill nog gärna påstå att vi ligger över genomsnittet. Vår kära mor har insett att det inte är någon idé att lägga sig i våra samtal, så det gör hon inte längre.
Han upphör liksom aldrig att förvåna, jag ringde honom förut ikväll, för att fråga om en gammal tv-serie som vi såg för massor med år sen. Jag fick mitt svar och vi pratade länge, om fotboll, skola,  jobb, boende, Ipred osv. Vi hann beta av väldigt mycket som vanligt.
Han kan göra mig så stolt ibland, min käre bror. Idag berättade han att han hittat en KY-utbildning han vill gå. Ja, den här ska han gå. Jag blir så glad över att han hittat vad han vill göra. Tänk om jag själv kunde komma på det nån jävla gång.

Dock vet jag att precis just nu, så ska jag gå och lägga mig.
Puss på er.