Det kan man ju fundera på... Det pirrar i magen, men Han hörs inte av.

Fan, tror jag gjorde bort mig där. Tolkade fel.

Trist som fan faktiskt, det hade varit fint.

Men men, verkar inte vara mycket att göra åt. Walk it off! *asg*

Fan.

 

Funderar på att åka till Slite ikväll. Får dock inte bli alltför sent, ska upp aptidigt imorrn också (7.00), så jag ska inte hitta på nå dumheter... Man får väl bete sig lite, ibland sådär. Men det lyckas tydligen inte så himla bra så ofta.. *skratt*

Aja, sån är jag..

 

Naj, koncentration på jobbet nu, så man slipper tänka på annat. Just nu iaf.

Inge roligt...

Puss hej.

Folk har verkligen missförstått det här  med kramar.

Att kramas, att hålla om någon, det är helt underbart!

Sen om den man kramar på kramar tillbaka, då är det ju iofs liite bättre.. :P

Mer kramar till folket! :D

Att bli sviken av ett ragg/ligg/KMEBB, det är en sak. Det har jag blivit.

Vart så jävla bränd, så jag bara är ledsen.

Att bli sviken av sin absolut bästa vän, till råga på allt sin kusin dessutom, det finns FAN inte ord.

 

Att få reda på att någon man bryr sig om mycket har ljugit och fört en bakom ljuset, i flera månader (!!!), det är FAN ingen höjdare. Fan fan fan fan fan.

 

Ingen av dem är mycket värda i mina ögon nu.

Jag vill inte höra nån förklaring, för det här går inte att bortförklara. Att skylla på spriten funkar inte.

 

Den här gången räcker det  FAN  inte med att säga att du mår dåligt.

 

Minnesluckor MY ASS!

Ja, måste våga!

Ta chansen när du får den! Flytta från Gotland om du kan, ta chansen!

Lägg in en extra stöt på den där snygga killen som du alltid ler mot!

MEN! Bränn dej inte!

 

Jag är vis när det gäller andra, men när det kommer till mej själv, naj, då blir jag vilse, osäker.

 

Blir man riktigt intresserad av någon, så kan man helt plötsligt börja stamma, bli blyg, men samtidigt så vill man bara skrika: "Se mej för faaan!!".

 

Men helt plötsligt, out of the blue, verkar det som att han har tjej!

Va fan är det frågan om?

What have I missed?

Uppenbarligen något...

 

Roadtrip imorrn.

Ska köra en kompis till Hörsne City, sen ska jag o en till nog ut på norr o kolla lite.

Ska titta lite.

Men ja, jag har ju iaf bestämt vad jag ska titta på, sen va polarn Bosse ska titta på, det vet inte jag inte... *asg*

 

Aja. Puss hej

Jag känner mej osynlig.

Om man flörtar med någon, så vill man ju att det ska märkas.

Trögt gick det.

 

Jag känner mej förtvivlad, upprörd,  even.

Visst, folk berömmer en ibland för att man sköter jobbet bra, men va fan, efter fem år ska man kunna sitt jobb.

Jag är så trött på mitt jobb! *suck*

 

Så mycket tankar, men alla vänder sig bort. Why oh why?

De som känner mej, vet att jag väldigt sällan är blyg, pryd, osv.

Men! Idag har jag stammat, varit blyg, velat gömma mej nästan.

 

Jag har varit smygförälskad i en kille ett tag, och idag var jag iväg och såg fotboll. Hans lag spelade.

Var dock tvungen att sticka därifrån direkt efter matchen, eftersom jag skulle jobba.. Så tänkte jag att jag kunde ringa honom senare, vilket jag gjorde. Och han blev tydligen lite "besviken" eller vad man ska säga, över att jag åkte därifrån så tidigt, eftersom vi inte hann prata något..

Men vi kom iaf överens om att han ska komma förbi och se min nya lya någon dag, så tar vi en jordgubbsvodka. :)

Ska ringa honom senare, för jag var tvungen att sluta, för det ringde (som vanligt när man försöker fixa med privatlivet på jobbet....) på 44. Djup suck utropstecken!

 

Tro mej. Det kommer finnas en bra fortsättning till det här. :P

 

-Puss hej!

Att bara titta på någon, att se någon le, det är faktiskt vackert.

Ibland så räcker det, att bara titta, ett leende tillbaka är fint.

Egentligen, ibland finns det inte ord, det räcker med att möta en vänlig blick.  Man kan faktiskt bli förälskad i ett sånt ögonblick. Det är vackert!

 

Har klurat lite på det här med att gissa ålder på folk. Gissar man fel, då ligger man fan illa till i en del fall. Tjejerna 25 och uppåt vill gärna se yngre ut, tjejer under 25 vill se äldre ut.

Skulle gissa åldern på en kille på jobbet. 24 sa han. Shit! va jag gissade fel! När jag berättade min chansning på 30 insåg att jag förmodligen sumpat min chans. Man är ju för jäkla bra...

Fast å andra sidan, hans gissning på mig var inte alltför bra heller tydligen, för han trodde jag var betydligt äldre än 21.  Kanske är bra, vet inte.. Vi funderar på det här ett tag.

För ett par veckor sen var det en på jobbet som skulle gissa min ålder. 17-18 trodde han. Då tar man nästan illa vid sig.

Att visa leg är fasen inte heller roligt.. Att tas för att vara under 18 när man är 21, naj, ingen komplimang direkt.

Nuförtiden behöver man ju egentligen inte ha ett förhållande för att få allt sånt som man är ute efter; sex, sällskap, kramar, pussar, närheten. Nu kan man ha sex med sin bästa vän, kramas och pussas, kyssa någon på öppen gata, utan att ha ett intimt förhållande med den personen.

 

Istället för att ha ett fast förhållande, så vill folk istället ha någon som inte förväntar sig att man ska höra av sig hela tiden.

Man kramas och har sex med någon, men är fortfarande tillgänglig på marknaden ifall (mot förmodan) Mr Right skulle snubbla över en.

 

Sannolikheten att Mr/Ms Right dyker upp är dock inte så stor. I dagens samhälle så vet folk vad de vill ha hos en partner, hittar de någon som passar in i profilen, så duger den personen formodligen inte ändå, för profilen ändras ändå, för man duger aldrig ändå.. Man vill alltid förändra den man är tillsammans med.

 

Jag tror att kvinnan i vissa fall ser mannen hon möter som ett renoveringsobjekt, att hon kan få honom att klä sig som hon vill, bete sig som hon vill osv.

Märkligt ändå, för om mannen skulle göra så mot kvinnan, så ber hon honom att fara o flyga.

Jaja, dagens samhälle är märkligt.

 

(När jag blir stor, då kan Carrie Bradshaw slänga sig i väggen, för då kommer jag vara bättre! *skratt*)

Har haft ett "ex" (gillar inte såna... :/ ) som tjafsat med mej ett tag. Ringer, bråkar,stojar, skriker.

Har haft lite svårt att släppa taget helt enkelt.

 

Första veckorna skickade han vykort och brev med kärleksförklaringar. Jag skrattade åt honom mest. Under tiden vi sågs, så sa han det aldrig. Då var det mest skrik, gräl. Kom jag hem från jobbet mer än 10 minuter efter jag slutat så hade jag någon annan. Utskällning. Var jag ute och tog ett par öl med mina kompisar (som jag hade då, har inte längre...), nej då var jag ute och flörtade med andra killar.

 

När jag umgicks med min underbara kusin Karin så var han svartsjuk. Han frågade mej om jag var otrogen med henne. Naaj, sa jag, vi är ju släkt, och jag är inte lagd åt det hållet. Vansinnig var han.

Hela tiden skulle han "låtsas-slåss". Dvs sopa till mej allt vad han hade på min axel, och ville att jag skulle ge tillbaka.

Fasoner man använde sig av när man skulle visa att man gillade någon i lågstadiet. Ungefär typ så.

 

Nu iallafall. Den här killen, har gått och kärat ner sig i en annan tjej. Mycket bra för mej, men inte alltför bra för henne. Stackars tjej.

Man kan ju inte rå för att man är lite trevlig, eller hur? Man flörtar ju inte för det.

Jag blir nervös!

Inte för min egen del, nej nej!

Aj aj aj...

 

Två killar, kära i samma tjej! Sen om hon har flörtat med båda det vet jag inte, den ena vet jag dock med all säkerhet att hon flörtat med..

Detta kommer inte sluta bra alls. Den ena ska man inte beblanda sig med alls, nånsin! Den andre är en underbar människa.

 

Jag blir ju helt schizofren, jag hoppas att hon inte gör något dumt nu....

Men det tror jag inte, smart tjej.

Den ena killen kan ju ha fått det hela om bakfoten, för jag antar att därifrån pratas det mer än vad det händer saker...

 

Aja. Puss hej.

Kärleken flödar runt omkring en.

Alla hittar flörtar, pussas, kramas, går runt hela stan och håller handen.

Medan en annan sitter hemma.

 

Igår satt jag i vanlig ordning hemma ensam. Lördagkväll hemma på Södra Slottsgränd tillsammans med katten är inte så himla roligt som det låter.

Kunde ha haft betydligt roligare, varit ute o dansat t.ex.

Hade ingen att gå ut med dock, så jag och Älva satt och såg Kill Bill 2 för femtioelfte gången den här veckan.

 

Förra sommarens stora flört visade sig ju vara en riksskit. Så nu ringer han till mig för att kolla vad jag gör... Märkliga människor, dessa karlar/pojkar, vad man nu ska kalla dem för...

 

Kom på mig själv förrut. Var ute och körde bil, och så ser jag ett par grabbar som jag kör förbi, och jag vänder mej om efter en, speciell och tänker "wow!". Sen kom jag på att fan, han jobbar jag ju med.. Så pass vilse är man ju, så att man inte ens känner igen sina arbetskamrater när de går omkring i "civila" kläder...

Jag är en virrpanna. Men jag står för det.

 

I onsdags var jag ju på "Singel-kväll" på Kickis. Alla singlar fick gå omkring med en grön lapp på bröstet. Inte hjälpte väl det något, mer än att en gammal killkompis kom fram och frågade chans.. *skratt*

Man är ju för lättroad..

 

-Puss hej.

Kärlek på riktigt, vad är det?

Vet inte jag..

Har hunnit med att ha ett par långa förhållanden, men fasen, var det kärlek?

 

Den stora frågan är ju, Kommer Annica hitta den stora kärleken?

Någon som har ett svar mina damer och herrar?

 

Har ett "spöke" som gömmer sig på dagen och kommer fram endast på natten, när man som minst anar det.

Går det att ta död på ett sådant spöke?

Kärlek vet jag väl inte om det är.

Saknad däremot. Det vet jag att det är.

 

Det värsta är ju. Att Han vet...

Det märker man, så fort de har fått alkohol i kroppen.

Igår skulle jag och flörten gå ut. Men, han överger mej, för han ska ut på nå fjortishak och ragga, för han skulle "berika den gotländska DNA-stegen"... Skitstövel.

Pirret i magen, nervositeten...

Sånt är rätt mysigt.. Det tråkiga är ju, att jag inte har någon.

Jag är ju ensam.

Kanske är lite fånigt att skriva om sånt i en blogg, men vad ska man göra då?

Såhär dags en lördag är det svårt att hitta en "jourhavande kompis" att ringa till, som inte är på fyllan, som försöker få en att tro att man är något man egentligen inte är.

Alltså, en liten människa, som hela tiden söker bekräftelse från det motsatta könet.

Jag tycker inte att jag är sån.

 

Jag letar efter Kärleken. Inte varenda kille i Sverige.

Så så är det!

Såna ska man aldrig gå med på, oavsett!

Så är det bara,  en oskriven lag bland singlarna. Eller ja, för mej är det det iaf..

Så mycket vill man inte ha sex, att man kan hålla sig vaken så länge, när man har varit vaken hur länge som helst, man är helt slut som människa, har jobbat 11 timmar.

Naj tack du!

Det är alldeles för tidigt på morgonen, och alldeles för sent på kvällen. Inte omtyckt hos Anniica, kan jag erkänna.

Konstigt att en del bara hör av sig vid den tiden på dygnet. Aja.

 

Puss o kram hej.

Förra sommaren hade jag en jätteflört.

Hör och häpna. Han är tillbaka! Här, på Gotland! Visserligen jobbar vi inte ihop i år, men ändå, han är här!!

Såg honom först förra veckan. Blev helt skakis i knäna... Fasesn, längesen man vart så... Märkligt egentligen.

 

Börjar känna mej ensam i Visby innerstad. Gillar att bo där, visst, men ibland funderar man på vars vännerna tog vägen.

Trött idag. Har legat på beachen o solat lite idag, försökte bada också, men vattnet var kallt och grumligt, så jag avstod. Kändes liksom lika bra.. Man kan ju inte bada i äckligt vatten..

Aja. Jobba lite också kanske..?

Puss Anniica