Fjollträsk.
0kommentarer
Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att den här jävla stayfriends är ett djävulens redskap.
Tanken med sidan är att man ska hitta klasskamrater från förr, återförenas som vänner och allt ska vara frid och fröjd.
Problemet för mig är att jag faktiskt har problem med väldigt många av mina gamla klasskamrater. Jag skojar inte om jag säger att det är en, genom alla år av skolgång, som jag faktiskt pratar med och har kontakt med.
Det är Jonas, han som lurade mig till Stockholm. Han fick mig att söka jobbet jag har idag, och det är jag skitglad för. Vi har känt varandra forever and ever, och jag är faktiskt väldigt glad för att det är honom jag har på jobbet. Vi har växt upp iho, gått i skolan tillsammans i nästan hela livet, förutom i högstadiet. Bra kille det där.
Nåväl, tillbaka till ämnet. Av någon outgrundlig anledning så bestämde jag mig för att logga in på mitt konto på stayfriends för att kolla läget. Se på fan om jag inte hittar en gammal internetflört! Han har skickat nåt meddelande till mig där för hundra år sen som jag inte läst. Ah, good times. Härlig kille. Det hör till saken att vi inte haft kontakt sen sommaren 2005. VI hade en ganska intensiv onlineflört, och han var helt fantastisk. Så, jag tänkte vafan, jag kollar honom på Facebook. Där fanns han, med samma bild han haft sedan 2005 (och förmodligen innan :P ), och han har flyttat från Göteborg till Linköping av alla ställen, och förlovat sig där. Hur härligt är inte det? Man blir så glad! Eller jag blev iaf, han förtjänar all lycka.
Internet's a dangerous thing.
Tanken med sidan är att man ska hitta klasskamrater från förr, återförenas som vänner och allt ska vara frid och fröjd.
Problemet för mig är att jag faktiskt har problem med väldigt många av mina gamla klasskamrater. Jag skojar inte om jag säger att det är en, genom alla år av skolgång, som jag faktiskt pratar med och har kontakt med.
Det är Jonas, han som lurade mig till Stockholm. Han fick mig att söka jobbet jag har idag, och det är jag skitglad för. Vi har känt varandra forever and ever, och jag är faktiskt väldigt glad för att det är honom jag har på jobbet. Vi har växt upp iho, gått i skolan tillsammans i nästan hela livet, förutom i högstadiet. Bra kille det där.
Nåväl, tillbaka till ämnet. Av någon outgrundlig anledning så bestämde jag mig för att logga in på mitt konto på stayfriends för att kolla läget. Se på fan om jag inte hittar en gammal internetflört! Han har skickat nåt meddelande till mig där för hundra år sen som jag inte läst. Ah, good times. Härlig kille. Det hör till saken att vi inte haft kontakt sen sommaren 2005. VI hade en ganska intensiv onlineflört, och han var helt fantastisk. Så, jag tänkte vafan, jag kollar honom på Facebook. Där fanns han, med samma bild han haft sedan 2005 (och förmodligen innan :P ), och han har flyttat från Göteborg till Linköping av alla ställen, och förlovat sig där. Hur härligt är inte det? Man blir så glad! Eller jag blev iaf, han förtjänar all lycka.
Internet's a dangerous thing.
Kommentera