There she goes...
0kommentarer
Nu har det hänt!
Jajamensan, på fredag morgon går första flyttlasset från Södra Slottsgränd!
Jag är nervös, pirrig, glad, överlycklig, orolig, och en himla massa annat, men mest: förväntansfull.
Efter att ha letat ett bra tag, så har jag till slut fått tag på någonstans där jag kan bo, en etta på 37 kvadrat i Hässelby Strand. Tunnelbana 200 meter från dörren, så det ska jag väl kunna låta bli att gå vilse på en sträckan, med tanke på mitt urusla lokalsinne.
Lyckan är nästan total, det känns ju konstigt att flytta från Gotland, för här har jag ju alltid bott, min familj, mina vänner och Zeus finns ju här. Tänk vad mycket jag ska sakna, usch va tråkigt det är att tänka på sånt.
Det känns jättekonstigt att packa ner mina saker i kartonger, att tänka att jag ska lämna min härliga lilla lägenhet i innerstan, men jag ska försöka behålla den så länge jag kan, för jag tycker faktiskt om den, oavsett vad jag sagt.
Den har sin charm naturligtvis, och jag vill ju komma tillbaka hit och bo här sen också, men jag måste iväg härifrån ett tag, och prova på att bo på annan ort ett tag. Det behöver man.
Jag har packat sex stycken flyttkartonger och två sopsäckar med saker, men jag har så otroligt mycket kvar! Helt sjukt va mycket grejer jag har! Jag måste åka till Vallstena och hämta mitt fina köksbord, för jag vill gärna ha med mig det till Stockholm, för jag tycker ju faktiskt om det.
Så mycket som måste tänkas på, så mycket som måste göras!
Adressändring(?), eftersändning av posten, säga upp boxern, bredbandet eller ej?, vart ska jag stå skriven?, hur ofta ska jag åka hem?, ska jag ta med mig bilen upp på fredag?
Nej, jag har inte så mycket svar just nu, men det kommer väl.
Up, off, and Away!
Jajamensan, på fredag morgon går första flyttlasset från Södra Slottsgränd!
Jag är nervös, pirrig, glad, överlycklig, orolig, och en himla massa annat, men mest: förväntansfull.
Efter att ha letat ett bra tag, så har jag till slut fått tag på någonstans där jag kan bo, en etta på 37 kvadrat i Hässelby Strand. Tunnelbana 200 meter från dörren, så det ska jag väl kunna låta bli att gå vilse på en sträckan, med tanke på mitt urusla lokalsinne.
Lyckan är nästan total, det känns ju konstigt att flytta från Gotland, för här har jag ju alltid bott, min familj, mina vänner och Zeus finns ju här. Tänk vad mycket jag ska sakna, usch va tråkigt det är att tänka på sånt.
Det känns jättekonstigt att packa ner mina saker i kartonger, att tänka att jag ska lämna min härliga lilla lägenhet i innerstan, men jag ska försöka behålla den så länge jag kan, för jag tycker faktiskt om den, oavsett vad jag sagt.
Den har sin charm naturligtvis, och jag vill ju komma tillbaka hit och bo här sen också, men jag måste iväg härifrån ett tag, och prova på att bo på annan ort ett tag. Det behöver man.
Jag har packat sex stycken flyttkartonger och två sopsäckar med saker, men jag har så otroligt mycket kvar! Helt sjukt va mycket grejer jag har! Jag måste åka till Vallstena och hämta mitt fina köksbord, för jag vill gärna ha med mig det till Stockholm, för jag tycker ju faktiskt om det.
Så mycket som måste tänkas på, så mycket som måste göras!
Adressändring(?), eftersändning av posten, säga upp boxern, bredbandet eller ej?, vart ska jag stå skriven?, hur ofta ska jag åka hem?, ska jag ta med mig bilen upp på fredag?
Nej, jag har inte så mycket svar just nu, men det kommer väl.
Up, off, and Away!
Kommentera