Bakom lucka nummer 2 gömmer sig....
0kommentarer
En förkylning. Jag tackar och bockar. Den satt fint. Dock föga förvånande med tanke på årstiden. (Här måste jag ju inflika att chokladkalendern jag fått på jobbet har mycket roligare saker bakom varje lucka...)
När jag vaknade imorse så tänkte jag i mitt stilla sinne att "fan va tung i huvudet jag känner mig", lagom snorig, huvudet spänner, lite ont i halsen, you know the drill.
Jag masade mig till jobbet, har suttit och nästan inte gjort någonting vettigt alls om jag ska vara ärlig.
Ringt runt till leverantörer, tillverkare, kollat status på returer, skällt lite lagom, "varför händer ingenting?" osv. En slappardag. Har kort sagt varit välbehövligt för Annica idag.
Min kära mor ligger hemma i den fantastiska vinterkräksjukan, som enligt utsago ska vara lite värre i år än tidigare år.
Mamma, jag lider med dig, verkligen.
Skippade innebandyn idag, tyvärr, för det verkade bli rätt gott om folk. Hade varit roligt, men med tanke på hur trött jag blev av att gå från tunnelbanan till Apoteket i Vällingby så känns det som att det var ett bra val att åka hem. Det är nämligen inte alls långt från tuben till Apoteket, så att jag blev trött av den lilla biten bevisar ju bara hur fruktansvärt nere min kropp känner sig, den är som försatt i viloläge, fast ståendes, gåendes.
Jag måste ha mat.
När jag vaknade imorse så tänkte jag i mitt stilla sinne att "fan va tung i huvudet jag känner mig", lagom snorig, huvudet spänner, lite ont i halsen, you know the drill.
Jag masade mig till jobbet, har suttit och nästan inte gjort någonting vettigt alls om jag ska vara ärlig.
Ringt runt till leverantörer, tillverkare, kollat status på returer, skällt lite lagom, "varför händer ingenting?" osv. En slappardag. Har kort sagt varit välbehövligt för Annica idag.
Min kära mor ligger hemma i den fantastiska vinterkräksjukan, som enligt utsago ska vara lite värre i år än tidigare år.
Mamma, jag lider med dig, verkligen.
Skippade innebandyn idag, tyvärr, för det verkade bli rätt gott om folk. Hade varit roligt, men med tanke på hur trött jag blev av att gå från tunnelbanan till Apoteket i Vällingby så känns det som att det var ett bra val att åka hem. Det är nämligen inte alls långt från tuben till Apoteket, så att jag blev trött av den lilla biten bevisar ju bara hur fruktansvärt nere min kropp känner sig, den är som försatt i viloläge, fast ståendes, gåendes.
Jag måste ha mat.
Kommentera