Hon fattas mig...

0kommentarer

En gång i världen, för ett tag sen, så hade jag en kusin. (eller jag har ännu...)
Men iaf. Det här var min bästaste.
Jag älskade henne.
Min bästa vän.
Jag ringde henne när jag behövde någon, och hon ringde mig när hon behövde någon.
Alltid ringde vi. Flera gånger om dagen.

En dag hände något.
Kusinen brände mig. Det var värre än att bränna sig på en kokplatta, värre än att få en Molotov-cocktail efter sig.
Fan vad det brändes....
Det känns ännu, men fan...
Saknaden är jättestor.

Hon fattas mig.
Jag saknar henne.
Jag vill ha henne tillbaka.

En grabb från längesen ska inte komma emellan där.
Inte ett så starkt band....
Men ändå så gjorde det det.
Men fan.
Fan så jag saknar henne...

Min partypingla.
Saknar kusin.

Kommentera

Publiceras ej