AnniicA - Sötast i stan -

Har haft ett "ex" (gillar inte såna... :/ ) som tjafsat med mej ett tag. Ringer, bråkar,stojar, skriker.

Har haft lite svårt att släppa taget helt enkelt.

Första veckorna skickade han vykort och brev med kärleksförklaringar. Jag skrattade åt honom mest. Under tiden vi sågs, så sa han det aldrig. Då var det mest skrik, gräl. Kom jag hem från jobbet mer än 10 minuter efter jag slutat så hade jag någon annan. Utskällning. Var jag ute och tog ett par öl med mina kompisar (som jag hade då, har inte längre...), nej då var jag ute och flörtade med andra killar.

När jag umgicks med min underbara kusin Karin så var han svartsjuk. Han frågade mej om jag var otrogen med henne. Naaj, sa jag, vi är ju släkt, och jag är inte lagd åt det hållet. Vansinnig var han.

Hela tiden skulle han "låtsas-slåss". Dvs sopa till mej allt vad han hade på min axel, och ville att jag skulle ge tillbaka.

Fasoner man använde sig av när man skulle visa att man gillade någon i lågstadiet. Ungefär typ så.

Nu iallafall. Den här killen, har gått och kärat ner sig i en annan tjej. Mycket bra för mej, men inte alltför bra för henne. Stackars tjej.

Man kan ju inte rå för att man är lite trevlig, eller hur? Man flörtar ju inte för det.